Personligt

När ensamheten tar över!

Ni vet den där känslan av att vara ensam?
Lite så känner jag just nu, jag känner mig galet ensam fast jag har Tuva-Li. Ofta får jag känslan av att ingen vill umgås med oss och det är lite därför vi oftast kör till min mamma och hennes man om helgerna, för att slippa sitta ensamma därhemma. Även om jag kan underhålla Tuva-Li bra därhemma så behöver jag den där vuxna och sociala delen i mitt liv.

Helt ärligt så umgås jag inte med så många vänner! När Tuva-Li föddes kändes det som att många försvann. Många fick bra kontakter genom föräldrargruppen på BVC och många umgås privat idag, den lilla kontakt jag hade med folk försvann när vi flyttade. Det känns som att folk tycker att det är för jobbigt att ta sig in till oss för att umgås. Och det är väl lite därför jag inte själv bjuder hem folk så ofta till oss för jag har den känslan i kroppen, att det är jobbigt att umgås med oss.

Jag kan räkna på en hand hur många som vi känner som har varit hemma hos oss i vår nya lägenhet sen vi flyttade. På över ett år har totalt fem personer som vi umgås med varit hemma hos oss på fika/middagar, F E M! Man försöker så smått att hitta nya bekantskaper att umgås med genom diverse föräldrargrupper på facebook, men oftast dör det bara ut och det blir ingen träff.

Det låter kanske som ett gnälligt inlägg men här i bloggen delar jag med mig av det mesta, bra som dåliga känslor. Kramar ♥

30 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.