Personligt

Den där bottenlösa känslan!

13 januari 2017 /

Så fort jag är för mig själv fylls jag av ensamhetskänslor och ångest. Jag känner mig då djupt ensam. Jag får en känsla av att det faktum att jag inte är med någon just då, betyder att ingen vill vara med mig.

Mentalt förstår jag att detta inte har något som helst samband, jag har många vänner, några få riktigt nära vänner, jag har Tuva-Li och min familj. Mentalt inser jag att jag är inte ensam i livet, att alla människor är för sig själv då och då.

Den där ofrivilliga ensamheten som infinner sig när Tuva-Li har somnat och blivit lagd i sin säng är smärtsam och bottenlös.

Jag vill också ha de där mysiga kvällarna tillsammans med någon, att prata med någon vuxen om ens dag, att sitta ner med vuxet sällskap och äta middag med vänner. Jag vet att jag inte är ensam, jag har otroligt många människor runt om mig och jag har Tuva-Li, ändå gör känslorna sig påmind..IMG_5411

18 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.