Inte behöver du egentid!

Någon nämnde att egentid inte var något man behövde för ett tag sen vid en diskussion! Nä det behöver man kanske inte men alla mår vi faktiskt bra av att ha egentid och rå om sig själv, då och då!

Bara för att jag är ensamstående betyder det inte indirekt att jag är någon superkvinna som helt plötsligt fick oanade krafter och ork till att hinna med både Tuva-Li, städa, handla, jobba, laga middagar och sköta tvätten etcetera etcetera.

Jag tycker helt ärligt att det är skitjobbigt ibland att vara ensamstående även om de flesta dagarna är guldvärda och uppväger de jobbiga. Men varför sticka under stolen och hyschpyscha om hur det faktiskt är och hur det faktiskt känns ibland?

Jag har ingen som hjälper mig här hemma mitt i veckorna i vanliga fall, det är jag personligen som fixar städningen, tvätten, mathandlingen och lagandet av middag. Det är jag som både ska vara mamma och pappa till Tuva-Li och lära henne vad som är rätt och fel.

Det är jag personligen som vissa kvällar när Tuva-Li har somnat, kan sätta mig rakt upp och ner på golvet bland leksaker och låta tårarna spurta för det har varit en intensiv kväll. 

Så även om jag fullkomligt hatar att lämna iväg Tuva-Li då och då och låta henne sova hos sin mormor, så tar jag tillvara på att de där få tillfällena att faktiskt få egentid och få ladda mina batterier. För att vara ensamstående förälder är inte alla gånger enkelt..IMG_6876

Fortsätt läsa

Vad gör man?

Jag känner mig hjälplös och något maktlös! Tuva-Li vägrar att äta något speciellt här hemma till middag och det är både frustrerande men även jobbigt.

Jag vill inte att hon ska gå och vara hungrig och inte heller att hon ska tappa vikt. Hon är i sin utvecklingsfas och där står att barnen kan äta sämre då men man kan inte låta bli att oroa sig ändå.

Hon äter bra på förskolan, förvarnade dem igår att hon har ätit dåligt här hemma under hela helgen och tidigare förra veckan. Men både idag och igår har hon ätit bra där, både till frukost, lunch och mellis.

Så det är egentligen inte så att hon inte äter, hon äter bara inte hemma! Hon får fortfarande en flaska välling vid nattning, jag vill inte ta bort den än. Och vanligtvis så äter de mellis runt två på förskolan, jag hämtar henne klockan tre och sen äter vi oftast middag vid fem – halv sex, så det är inte för nära inpå tidsmässigt efter mellisen.

Det är svårt det där med vad man ska göra! Jag tvingar inte i henne någon middag. Förhoppningsvis beror det på nya fasen, men sitter du på något bra tips tas det tacksamt emot ♥IMG_6848

Fortsätt läsa

Den där bottenlösa känslan!

Så fort jag är för mig själv fylls jag av ensamhetskänslor och ångest. Jag känner mig då djupt ensam. Jag får en känsla av att det faktum att jag inte är med någon just då, betyder att ingen vill vara med mig.

Mentalt förstår jag att detta inte har något som helst samband, jag har många vänner, några få riktigt nära vänner, jag har Tuva-Li och min familj. Mentalt inser jag att jag är inte ensam i livet, att alla människor är för sig själv då och då.

Den där ofrivilliga ensamheten som infinner sig när Tuva-Li har somnat och blivit lagd i sin säng är smärtsam och bottenlös.

Jag vill också ha de där mysiga kvällarna tillsammans med någon, att prata med någon vuxen om ens dag, att sitta ner med vuxet sällskap och äta middag med vänner. Jag vet att jag inte är ensam, jag har otroligt många människor runt om mig och jag har Tuva-Li, ändå gör känslorna sig påmind..IMG_5411

Fortsätt läsa

Älska dig – oavsett vad!

Jag har skrivit om detta innan! Men jag tycker att det är så himla viktigt att ta upp och oavsett vilken form kroppen har så är du vacker!

Jag plågade länge min kropp! Det började med att räkna points, för att gå över till att dricka shakes, till att gå tillbaka till pointsräknandet igen. För att slutligen testa både GI och LCHF. Med LCHF-kosten gick det bra, jag gick ner i vikt och åt LCHF fram tills Tuva-Li föddes.

Där och då behövde kroppen all energi den kunde få. Jag hade förlorat mycket blod under både förlossningen och under operationen efter. Och på allt det där så skulle Tuva-Li få sin energi genom amningen.

Jag är trött på att plåga min kropp! Det är inte värt att må dåligt och plåga sin kropp för att uppnå ett ideal som samhället har satt. Det är inte det jag vill visa Tuva-Li, hon ska inte växa upp i ett hem, där hennes mamma hatar sin kropp och plågar den varje dag.

Det är för hennes skull som jag varje dag inhalar mig själv att min kropp är fantastisk, oavsett form! Min kropp har burit ett barn och min kropp har gett mitt barn näring i nästan åtta månader.

Kan personer inte acceptera att allas kroppar ser olika ut och släppa de där med skönhetsidealen om hur man ska se ut – så är det inga personer jag vill ha i mitt eller Tuva-Li’s liv.

Jag vill inte lära Tuva-Li att hata sin kropp som jag tidigare gjort – jag vill lära henne att älska sig själv, oavsett vad IMG_5310

Fortsätt läsa