Jag behöver hjälp!

God kväll fina du! Hoppas att din onsdag har varit bra. Tuva-Li är nattad och hon somnade direkt idag, igår kom hon inte alls till ro och hon somnade först vid halv niotiden, långt över hennes vanliga sovtid.

Vi måste prata lite allvar! Jag har försökt komma igång ordentligt med LCHF-kosten igen. Jag vill verkligen rivstarta och kickstarta ordentligt men jag vet inte varför jag inte gör det. Jag kan alla punkter och prickar när det kommer till strikt LCHF.

Min kropp mår bäst av att äta efter LCHF, jag blir piggare, det märks på kläderna och framförallt så vet jag inte varför jag inte tar tag i det när min största förebild i livet är Tuva-Li.

Det är dels för min egen skull jag behöver gå ner i vikt och ta tag i mitt sötsug! Men framförallt så är det för hennes skull, jag vill inte dö av all skit rent ut sagt som jag stoppar i min kropp. Jag vill se henne växa upp, se henne ta studenten, uppleva hennes första kärlek, se hon utvecklas till en egen och en alldeles underbar person.

Även om hon många gånger ger min gråa hårstrån så är det henne jag lever för! Ingen annan kommer någonsin fylla den platsen som hon har fyllt i mitt liv och hjärta. Träffar jag någon som kommer den personen ärligt aldrig kunna ta första platsen i mitt liv.

Vem sparkar mig ordentligt i baken så jag kommer igång? Vem drar med mig ut på promenader? Jag behöver sällskapet och sporren att verkligen kämpa för Tuva-Li’s och min egen skull. Var finns du som vill hjälpa mig till mitt livs bästa form?

Ny text och nya bokstäver! Någon som vågar gissa på vad jag menar med texten?

Fortsätt läsa

Under sommaren..

Ska jag:

• Ta tag i kosten ordentligt! Dags att äta mer low carb än high carb.
• Gå ner både vikt- och måttmässigt! Nu SKA jag bli en hälsosam mamma.
• Ta dagliga promenader! Tillsammans med Tuva-Li i vagnen efter arbetsdagen!
• Hitta mig själv! Energin är lite bortblåst och den ska komma tillbaka.
• Vara den bästa mamman trots jobb! Alla föräldrar jobbar under sommaren men det gör det inte mindre jobbigt för mig att Tuva-Li måste vara långa dagar på förskolan ibland.
• Unna mig en frisörtid! Jag är sugen på en förändring.

Låna gärna listan men länka då till mig!

Mobilbild från Snapchat!
Mobilbild från Snapchat!
Fortsätt läsa

”Är det inte dags att dejta?”

Den frågan får jag ett visst antal gånger varje vecka! Nog för att jag har varit singel ett tag och ännu inte har varit på någon dejt sen Tuva-Li föddes för ett och ett halvt år sen. Jag har en annan i mitt liv att ta hänsyn till nu också, jag vill inte bara kasta mig in i något.

”Tuva-Li är ju 1.5 år nu!”, ”Du måste börja dejta”, ”Du behöver en karl i ditt liv!” Men alltså va? Vadå behöver? Jag behöver inget för att få vardagen här hemma att gå runt med endast mig och Tuva-Li. Varför skulle vår vardag bli annorlunda bara för att jag börjar träffa en man? Vår vardag hade kanske sett likadan ut oavsett om jag hade haft en kille.

Varför intresserar sig mitt obefintliga kärleksliv andra så mycket? När den dagen väl kommer då jag börjar träffa någon, kommer då folk jag känner skåla med champagne för att jag slipper leva ”ensam”? 

Jag känner ingen som helst stress över att träffa någon och börja dejta just nu! Händer det så händer det, jag kommer granska personen ifråga så mycket jag bara kan innan jag låter honom träffa Tuva-Li, hon ska växa upp i ett tryggt och stabilt hem, inte i ett hem där personer kommer och gå.

Foto: Jakob Hydén | Katamaran Media | Katamaranmedia.wordpress.com
Foto: Jakob Hydén | Katamaran Media | Katamaranmedia.wordpress.com
Fortsätt läsa

Ensamhet och vänner!

Känslan att känna att man inte har några vänner! Jag vet att den känslan är oerhört fel, för jag har vänner jag både kan ringa i tid och otid men även som jag kan umgås med.

Men jag har ändå den där känslan i kroppen att jag inte har någon att umgås med om kvällarna. En av mina närmsta vänner flyttade nyligen upp till sin kille i Göteborg, min andra närmsta vän tillika gudmor till Tuva-Li jobbar helger då och då och umgås med den hon träffar. En annan utav mina närmsta vänner och även hon gudmor till Tuva-Li har sin familj om helgerna.

Och jag vill inte vara den som tränger mig på! Jag känner mig mer som ett besvär! Det är kanske fel att känna så, för jag vet att jag inte alls tränger mig på hos folk men ibland får man känslan av det.

Det är svårt att hinna med vardagspuzzlet som ensamstående med både jobb, förskola, hemmet och middagslagning. Därför är oftast den enda tiden man har att umgås med någon om helgerna. Men hur roligt är det egentligen att sitta ensam hela helgen när man sitter ensam varje kväll under vardagarna?

Jag är inte den bästa på att höra av mig om att ses alltid! Det erkänner jag men någon gång vore det roligt med ett spontant sms som ”är du/ni hemma ikväll?” och att någon plingar på  dörren om vi är det.

Snart fyller jag 28 och att ha känslan av att man knappt har några vänner är ledsamt och det gör mig tårögd, för jag vill inte vara den som tränger mig på! Livet förändrades – på gott och ”ont” när jag blev mamma, många som man umgicks med försvinner sakta med säkert…

Du & jag mot världen!
Du & jag mot världen!
Fortsätt läsa