Personligt

När känslorna tar över!

Känslan av ensamhet!
Igårkväll blev jag ledsen, jätteledsen. Jag kände mig otroligt ensam och det kändes som att jag inte var värd mer än en påse nötter. Bara för att jag har fått barn så är jag inte mycket mer annorlunda än innan, vi vill gärna ha folk över på middag och fika. Vi vill gärna ha spontana besök, besök där man skickar ett sms på morgonen och frågar om vi är hemma på eftermiddagen eller sätt på kaffet, kommer med frukost om tio minuter.

Det som kanske har ändrats är att jag hellre lagar middag själv hemma än att åka iväg och äta ute för flera hundra kronor varje gång man ska ses. Jag är ensamstående, med ett barn och en inkomst. Innan jag hade Tuva-Li så kunde jag absolut äta ute och det gör vi fortfarande ibland men jag prioriterar annorlunda idag. Jag lägger hellre pengarna, som det kostar att äta ute, på andra saker, så jag och Tuva-Li kan göra något.

Bara för att jag tackar nej till att följa med att äta ute, så betyder inte det att vi inte vill ses. Tackar jag nej till att äta ute så kan man kanske komma överens om att ses hemma hos någon istället och laga middag tillsammans och inte sluta skriva. Vi äter oftast själv sex av sju gånger under veckan och vi vill mer än gärna ha sällskap.

Det sårar något enormt när man ser vänner, hemma hos bekanta, att de har lagat middag tillsammans och har det trevligt. När jag och Tuva-Li, sitter ensamma med en massa mat på vårt bord men ingen att samtala med och ha det trevligt med. Bara för att jag tackat nej några gånger till att äta ute, betyder inte det att vi inte vill umgås. Bara för att jag tackat nej, så vill jag ändå få frågan om vi vill följa med och äta hos andra bekanta och vänner – jag är inte blind, jag ser mer än man tror! Och det sårar något enormt ska ni veta.

Det är tur jag har dig! | Foto: Erica Möllerstedt

29 Comments

    • Sofia Werlin

      Jag är inte alltid bra att försöka ordna saker men jag försöker. Men ibland kommer mammalivet mellan och jag lägger fokus på det
      Kram <3

  • Ida

    Finaste du! Det gör ont att läsa det du skriver. Du är värda vänner som bryr sig om dig och Tuva-Li, inte tvärtom!

  • Christer Holm

    Förstå precis hur du känner dig, har varit likadant för mig . Nu för tiden blir jag mest irriterad om det kommer för mycket besök.. Tror jag blev vann vid ensamheten, det präglar hur jag är nu med.
    Ingen tröst direkt det här och jag hoppas innerligt att du slipper känna den här ensamheten, den är inte alls rolig..

  • Fröken Rödlök

    Det där känner jag så väl igen mig i .. När jag bodde i hus och var gift frågade våra bästa vänner ofta om vi ville gå med på bio, ut och äta, åka till Liseberg m.m … Vi ville såklart åka med men hade urusel ekonomi så kunde inte alltid göra detta.. I början var det inga problem men ju mer saker dem frågade om, ju oftare sa vi nej. Till slut hade det tyvärr gått så långt att Lyxfällan kontaktade oss då det hade vart några som hade anmält oss till programmet. Visade sig vara våra bästa vänner samt två familjer till som vi alla umgåts med, så anmält. De hade diskuterat ihop sig och alla tre hade skickat in var sin anmälan. För att vi inte hade råd att göra saker pga att vår ekonomi var dålig! Ett par månader hade vi inte pengar att kunna betala alla våra räkningar direkt så då fick vi ringa ex. telia och fråga om vi fick vänta ett par dagar eller en vecka med betalning – det var alltid okej eftersom vi ringde och frågade! Under dem dagarna vi fick på oss sålde vi av massa saker i vårt hem på blocket och tradera och fick ihop pengarna! Vi var aldrig hos inkasso eller kronofogden men det kompisarna såg var varje gång vi sa nej till att göra något kul för att vi inte hade pengar! När vi valde att tacka nej till programmet blev kompisarna arga och sa att pga av att vi inte tog detta på allvar skulle de inte hjälpa oss om det krisade. Usch =/

  • Sabina

    Sänder en styrkekram! Jag kan känna mig ensam trots att vi är två i denna familjen som delar på att ta hand om barnen! Det är inte längre så lätt att göra allt det där man kunde innan barnen, träffa vänner en vardagskväll, käka middag! Man prioritera annorlunda på ekonomiskt men även tids och orkmässigt! Festa en lördagkväll= Helt slut söndagen, sova hela dagen glöm det barnen vaknar ändå kl 07. 🙁 Nu är jag i den åldern att många vänner också har barn i samma ålder så vi har det hyfsat!men kan då få den där ensamhetskänslan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *